Such A Common Bird

Det är måndag morgon och jag sitter på bussen. Trött och med en huvudvärk som fyller hela skallen till max. Jag har sovit för lite och det straffas jag för. När jag sitter där på bussen så dyker den där meningen upp som alltid tittar fram när jag åker buss.

Du har det så bra uppe i Norrland, där börjar inte busschaufförerna köra förän alla som gått på bussen satt sig.

Det var min faster som sa det för jag vet inte hur länge sen. Minst tre år sen var det i alla fall. Jag vet inte varför just den meningen har fastnat i mitt huvud men det har säkert något att göra med hur osann den är för mig jämfört med hur övertygad min faster var över sin uttalde menings sannhet. Den säger för övrigt en del om vad för fördomar min faster, som bor i Stockholm, på den tiden hade om hur livet är i Norrland.
Den där meningen har rotat sig i mitt huvud och jag ser varje dag att den inte övernsstämmer med min "norrländska" bussverklighet. Busschaufförer kör iväg utan att vänta på att alla har satt sig. De som väntas på är riktigt gamla människor eller människor med funktionshinder och jag hoppas att busschaufförerna i Stockholm väntar på dem också. De busschaufförer som väntar, för det finns några, de väntar för att de är sånna som väntar.